Nedräkningen har börjat

Nu är det verkligen inte länge kvar.

Vi har så smått börjat säga hej då till Singapore nu och börjat ställa
in oss på snö och kyla.

Som ett härligt avslut på denna asienresa åker vi till Krabi i
Thailand i dag. Vi ska ha en hel härlig vecka tillsammans som

familj och riktigt njuta av det sista av sol och värme.

Vi var i chinatown i går och handlade suvenirer och julklappar.

Jag blev som shoppinggalen och handlade och handlade.

Och roligt var det. Vem har sagt att man inte kan shoppa sig lycklig?! ;)

Bland annat satt där en kvinna och målade tavlor

och gjorde en som det står Alfons på kinesiska på. Kul minne att ha för

Alfons som nog inte kommer att minnas Singapore.

Några tankar...

Vi har varit magsjuka hela familjen nu igen men lagom till helgen är vi friska!
Vi ska nog ta det ganska lugnt tror jag i helgen någon kortare utflykt bara. Fast det är bäst att passa på nu om vi vill se något mer i det här landet för det är inte så lång tid kvar. En vecka till här i Singapore sedan åker vi på en semestervecka till Krabi i Thailand, där efter har Alfons och jag en vecka själva är då Magnus är i Indien med jobbet. Så det är inte så många helger kvar om vi vill se oss om.
Men vi trivs bra här nu. Det är förstås lite lustigt att just när man landat här och nästan kan tänka sig att vara kvar en tid så är det dags att åka hem. Antingen är det vetskapen om att man snart är hemma igen som ger än lugn att njuta här eller så är det bara så att det tar en viss tid innan man landar i ett nytt land.
Det är märkligt vad man glömmer fort. I går kväll tittade vi på filmer från i somras och det slog mig att jag helt glömt bort, eller inte tänkt på, vad vi har för tapeter i hallen eller luckor i köket. Vissa saker verkar blekna bort eller ha mindre betydelse när man är hemmifrån en längre stund. Efteråt sa Magnus att han faktiskt längtade lite hem nu... till maten ;)

kul med besök!

Vi har ju besök här i Singapore nu av Magnus föräldrar och syster. I dag är dom på återbesök i chinatown och Alfons och jag är hemma och vilar oss lite. Magnus stackaren får ju jobba som vanligt.
Annars har vi besökt olika platser i landet och även hunnit sola och bada lite. Ikväll bär det av till Langkawi, en malaysisk ö just vid gränsen till Thailand. Hoppas att vi får fint väder där under helgen.

Besök från Sverige!

Nu är vi äntligen friska i familjen Karlberg, men det tog sin lilla tid.

I veckan har vi träffat min gymnasiekompis som bor på Fillipinerna nu men som var här och jobbade i några dagar. Det var så kul att få träffa henne och hennes amerikanske pojkvän. Det är märkligt att man ska behöva åka till Singapore bara för att äntligen träffas. Vi har hållt kontakten hela tiden men det var länge sedan vi bodde så "nära" varandra som vi gör nu!

Och så äntligen kommer Magnus föräldrar och syster i kväll, som vi har längtat och dom med tror jag. Det ska bli så kul att få visa upp vårt nya land för dom, hoppas bara att vi får fint väder för det är regnperiod här nu. Men hur som är det väldigt varmt fortfarande och bara det kan ju vara skönt när man kommer från ett höstigt, nästan vintrigt Sverige.

Ha en trevlig helg!

En tuff vecka

Ja det som jag trodde var tandvärk visade sig vara en inflammation i kinden, men inte gjorde det mindre ont för det. Jag åt smärtstillande i några dagar och sköljde munnen med saltvatten och nu är det mycket bättre. Jag får fortfarande tugga på ena sidan av munnen men nu kan jag i alla fall äta. Som om detta inte var nog fick jag en halsinfektion med feber som tyvärr håller i sig. Dessutom blev Magnus och jag matförgiftade i helgen och lämnade inte lägenheten i går söndag. Vilket var väldigt synd för vi skulle ha träffat en gymnasiekompis till mig som är här i Singapore. Förhoppningsvis mår jag bättre i morgon så vi kan träffas då.

På lördagkvällen var vi hembjudna till Magnus chef som är holländare. Det var riktigt trevligt att få komma hem till någons hus och träffa hans familj. Det blev en jättebra kväll där chefens tonårsbarn lekte med Alfons och vi åt gott.

Vi ser så fram emot fredag då Magnus mamma, pappa och syster kommer och hälsar på oss. Jag försöker tänka ut alla fina ställen som vi ska besöka medan dom är här. Vi ska dessutom åka till en Malayisk ö just utanför Thailand som heter Langkawi några dagar.

Här har vi vår lilla pepparkaksgubbe,

han ser så gullig ut i heldress tycker vi

Alfons har just ritat sin första teckning

och den stolta mamman har så klart

hängt upp den på kylskåpet.

Han äter verkligen allt vår duktiga kille

här äter han sin egna taco.

En sjuk och febrig mamma försöker

roa en väldigt aktiv Alfons.

Tandvärk!

Nu är det allt lite synd om mig igen för jag har nämligen fått tandvärk. Det är en visdomstand som länge legat och lurat men nu har den visst bestämt sig för att göra riktigt ont. Den har precis tittat fram lite och jag misstänker att jag fått någon inflammation i tandköttet och kinden för jag kan knappast gapa. Man känner sig lite vilsen här långt borta och vet inte riktigt vad man ska göra. Tacksam för tips!

Blixtrar och dunder

Oj oj oj vad det åskade och blixtrade i natt. Ett riktigt tropiskt åskoväder hade vi här över Singapore i natt och i morse. Men vår gosse han sussade så sött. Jag är ju då ganska rädd för åska och har nog varit det så länge jag kan minnas. När Magnus och jag var ute och tältade för några år sedan i åskoväder så höjdes min kroppstemperatur flera grader och stannade så i flera månader, det är sant! Men i natt, under denna tropiska thunderstorm, somnade jag helt enkelt om.

I helgen ska vi åka till en liten ö som heter Bintan och som ligger ca 45 min båtväg härifrån. Det sägs att det ska vara mycket vackert där och vi ska väl bara njuta av sol och bad på denna indonesiska ö. Man måste ju passsa på att se sig om när man är här.

En månad har gått!

Kan man tänka sig att i dag är det fyra veckor sedan vi lämnade Sverige. På ett sätt känns det ju som om det har gått väldigt fort och på ett annat har vi varit med om så otroligt mycket! Det är knappt tre månader kvar här nu men det känns som om det kommer bli bra. Just i dag är vi lite krassliga Alsons och jag så vi tänker stanna inne, men de flesta andra dagarna har vi något på gång. Vi det här laget har vi alla hittat våra favoriter.

Magnus har hittat ett ställe där de säljer massor av bakelser,

både söta och salta. Favoriten är donuts.

Min favvo är utan tvekan en ice blended i smak banan-choklad. Riktigt läskande i värmen

Alfons har sin käraste vän med sig och den kan inte mäta sig med något annat: nappen. Han har blivit ännu mer nappig sedan han kom hit tror jag

Hemlängtan

Jag längtar hem! Ni anar inte hur fantastiskt Sverige är när man är långt där ifrån! Flera jag pratat med säger att allt bara är som vanligt hemma, men så ljuvligt, jag älskar det gamla vanliga. Jag vet att jag bara har varit här i två veckor, men just nu känns det så här...

tsunamivarning

Misstänker att flera av er hört att det är tsunamivarning i indonesien. Tydligen var det två skalv i går kväll och jag tror ett i morse i havet utanför indonesien (sumatra). Vi hörde på nyheterna att man hade kunnat känna av det i Singapore, men vi som vid tidpunkten för skalvet satt ute på en restaurang och åt kände ingenting. Ingen på Magnus jobb hade känt av det heller och var helt lugna. Jag stressade upp mig lite för jag hade tänkt att åka till stranden i dag men vi väntar nog med det. Tsunamivarningen gällde inte singapore tror jag vi ligger ju på andra sidan indonesien men man blir ändå lite skraj och minns vågen 2004.

I kyrkan

I lördags kväll var vi och besökte City Harvest church där Kong Hee är pastor. Det är en församling i väckelse med ca 22 000 medlemmar! Vi kom lite sent så lovsången var i full gång och jag vill lova att det lät maffigt när så många människor sjöng. Och både Magnus och jag fick uppleva något fantastiskt. När vi öppnade dörrarna in i lokalen möttes vi av en sån stark Gudsnärvaro att vi båda började gråta. Det var så oerhört påtagligt och härligt. Den klump jag har haft i magen sedan vi flyttade hit lättades och jag kände verkligen att jag inte är ensam här. Som predikanten sa: Gud har inte lovat dig att du inte kommer känna dig ensam men han har lovat att du aldrig kommer att vara det.
Jag hade varit lite orolig att det skulle vara en uppvispad stämning och lite hetsigt, men inte alls. Det var väldigt stillsamt och ödmjukt. Det känns underbart att ha hittat en församling man trivs i här borta fast den är så annorlunda från den hemma.
Större delen av gudstjänsten var vi i nursery room. Där fanns det säkert 30 barn i samma ålder som Alfons och massor med roliga leksaker. Alfons stortrivdes och som det självständiga lilla barn han är tågade han rakt in bland barnen och började leka och såg inte åt sina föräldrar. Vi kunde ändå följa gudstjänsten via en storbildsprojektor. Så småningom kanske vi kan anlita barnvakter som dom erbjuder där.

sjuuuk!!

Jag är sjuk, stackars mig. Kände att jag frös så efter att Alfons och jag hade sovit middag. Och om man fryser här ja då är det något som är fel. Sedan steg febern under kvällen och jag bara låg och skakade under filten. Jag hade nog drygt 39 grader i natt för jag fick byta lakan flera gånger. Magnus är hemma från jobbet i dag och tar hand och Alfons för jag orkar faktiskt inte.